Kort sim och gladare vader

Sov ut länge idag, kanske lite väl länge. Missade därför de två första svenska i OS fälttävlan. Synd, jag tror att det hade gått bättre för dem om jag hade tittat. Men helt kass gick det i varje fall inte, en fjärdeplats i ett OS är inte så tokigt. Att det sen blev ett silver till Sara Algotsson Ostholt är riktigt bra.

Planerna på långa tuffa pass i början av veckan har jag skjutit på. Först och främst för att mina vader inte känns ok. Sist jag kände på detta sättet, lyssnade jag inte på kroppen och det slutade med ytterliggare en bristning. Denna gång måste jag vila till dess att det känns ok igen. Vilket det faktiskt gör nu på kvällen efter ett kort simpass i Delsjön.

Ett kort simpass med Annelie i Delsjön med åskan mullrande i fjärran fick det bli i kväll. Körde korta intervaller på 30-45 sekunder på maxfart. Siktade först rätt ut i sjön simmade ut, vilade i 15 sekunder, vände sen tillbaka och körde max in till stranden. Det är första gången jag provat denna typ av upplägg i en sjö. Det var ett bra pass där jag fick upp pulsen ordentligt.

Står i valet och kvalet om det skall bli någon start i Ö-loppet på lördag. Annelie känner sig inte riktigt kry och jag vet inte själv om min kropp kommer att uppskatta ett så långt lopp. Om det skall bli start är det en del som måste lösas. 1. Ersättare till Annelie 2. Våtdräkt att klippa sönder. Vi får se hur det blir, kanske blir det start trots allt.

Bell Javelin

Lönehelg sliter på kropp och knopp, tre arbetsdagar med full fart i kasinot. En del intressanta händelser, stora vinster till glada människor och som alltid interpersonella komplikationer. Det vore kanske bättre om alla var lika, tänkte lika och förstod varandra direkt, men inte hade det varit lika roligt. Tur att man är lugn och besitter en lätt diplomatisk begåvning.

Sängen lockade efter sista natten, huvudet landade på kudden kl 08:00, jag tror att sömnen infann sig strax före. Larmet väckte mig vi 11:30, något tidigt men nödvändigt för att vända tillbaka dygnet så snabbt som möjligt. Åt en lätt lunch med Annelie och började titta på fälttävlan. Grymt spännande och vilken strålande insats av det svenska laget. På något märkligt sätt påminner fälttävlan om Triathlon med sina olika delgrenar där allt måste fungera för att leda till toppen.

Till toppen nåde Pasi Salonen under Masters VM, ett snyggt brons kasserade han in i Spanien, ett stort grattis skickar jag till honom. Han var med på vårt tempo-KM i juni, jag fick stryk med 4:03 på de 22km vi körde. Men det var när jag körde med linjecykel med tribåge, vanlig hjälm och första passet efter sjukdom., nästa gång blir resultatet ett annat......

Kände mig inte vidare pigg när jag satte mig på cykeln för en eftermiddagstur. Ändrade planen från långt pass till att köra runt en timma. Tänkte att det är bättre att komma ut en stund än att bara sitta i soffan framför OS. Ventilen till linjecykeln fallerade och släppte ur mer luft än jag fick in i däcket. Bytte därför till tempohojen och fick även en chans att prova min nya snabba Bell Javelin.

Bell Javelin, nu jxxxxx skall här köras.

 Tog mig hemifrån förbi Tuve, Björlanda, Torslanda, och hem igen via City Airport. Energin fanns inte riktigt och en del av vägen gick trögt när det var motvind. Kände även en del märkliga saker i mina vader, små microkramper eller låsningar. Detta är inte bra och jag funderar på varför mina ben inte återhämtar sig. Dem känns aldrig pigga, hela tiden är det delar av vaderna där jag har "träningsvärk". Måste få tag på någon som kan hjälpa mig pronto. Tyvärr verkar det mina vanliga hjälpredor vara på semester. Tänker även höja sadeln lite för att kunna sträcka ut benen lite mer i nedre läget.

Höll på att somna i soffan till damernas handboll nyss så nu får det vara godnatt......för sova det är jag riktigt bra på.

Axelrehab

Gårdagens träning fick ske inomhus på gymmet på grund av vädret. Kände mig dessutom rätt sliten i vaderna efter de senaste dagarnas löpning.

Rehaben för axlarna är mycket välbehövlig och lindrar smärtan jag får i vänster axel efter simningen. Märkligt att det kan hjälpa att provocera ett redan ömt ställe för att få bort smärtan. Vaknade i går med rejäl värk och idag med något mindre värk, pluss att jag har träningsvärk så klart.

Började med att värma upp på träningscykel, skulle köra tio minuter men kom in i herrarnas OS linjelopp när det var en halvtimma kvar. Vad passar då bättre än att kika på linjelopp och trampa samtidigt? Intressant att se den rutinerad cyklisten Cancellara missa en kurva totalt och därmed vurpa.

Själva rehaben består av en hel serie med övningar där hela axeln och kringliggande muskler tränas. Allt körs med lätta vikter och fler repititioner för att skapa uthålliga muskler. Tanken är att musklerna skall klara av att hålla axeln i rätt position och avlasta min bröstmuskel. I slutet av programmet kör jag även ett par Coreövningar.

Trots att jag slarvat lite den senaste tiden med rehaben kände jag mig starkare än sist. Tappade lite de sista två övningarna men det får man ta ibland. Kanske blev längtan till den väntande bastun för stor.

Idag har jag rehabat mig med vila, först lite glass och formel 1 och nu med nattarbete. Kommande vecka kommer jag att börja med lite längre pass måndag-onsdag, torsdag-fredag lite kortare, lördag hel vila och söndag tävling i Malmö.

Skatås milen

Tänkte köra ett längre löppass idag uppe i Skatås. Nu ville världen annorlunda och all min tid försvann i ett nafs. Styrde om mina planer vilket innebar ett lite kortare pass, Skatås milen en gott kuperad runda på knappa milen.

Låren kändes sega efter både simning och löpning i går. Vaderna kändes pigga efter en rejäl mangling med tennisbollen på klipphällen under dagen. Tennisboll för massage av ben, framförallt vader är grymt bra, jag rekomenderar er att testa.

Första delen är kuperad med många branta backar. Höll ca 5:00 tempo, bitvis något långsammare fram till 2,5km. Mellan 3-4km går det stadigt uppför, inte brant utan mer segt upp, upp och upp. Tappade lite tempo när låren kändes tunga. Efter backen planar det ut och går efter en halv km svagt utför i 1 km. Här kom kroppen ikapp ordentligt och de tunga låren slappnade av. Ökade tempot lite till och höll mig nu stadigt runt 4:30- 4:40. Kom ner till Delsjöarna vilket gjorde att solen kom åt lite mer och därmed blev det rejält varmt. Kroppen kände fin och svarade bra i de små backarna mellan 6-7,5 km.

Sista biten från Brudarbacken ner till Skatås går det brant utför. Här kände jag mig så pigg att jag lätt benen gå på. Halvvägs ner började jag få en känsla av begynande problem med vänster vad igen. Slog därför av på takten och gick ner istället. Vet inte om det var inbillning, falsklarm eller på riktigt men vågade inte chansa. Mindre än en månad kvar till Kalmar kommer jag att sluta springa vid minsta tecken på problem. När det sen gick uppför igen joggade jag vilket kändes ok. Tog mig hela varvet runt på 52:40, en helt ok tid, speciellt med tanke på promenaderna.

SMHI´s prognos för morgondagen sägre åska och regn. Om det blir bättre än så kör jag ett pass på cykeln eller kanske lite simning. Annars får det nog bli en tur till gymmet för lite axelrehab.

Sim KM Triathlon Väst

Efter en skön dag på stranden, gräsklippning och lite lunch styrde vi stegen mot Delsjön. Väl på plats mötes vi av ett hela gänget med Triathlon Väst blandat med badsugna Göteborgare.

Själv var det första gången jag ställde upp i ett sim KM och fruktade att komma sist. Vi började med lite märkning av startnummer, körde ett par längder i vattnet för att få igång kroppen. Ett varv runt bägge öarna var dagens bana, alltså samma sträcka jag simmade på träningen förra veckan. Vid det tillfället tog det 43 minuter, därför siktade jag på att plocka ett par minuter till och landa under 40 minuter.

Ställde mig längst till vänster för att slippa starthysterin. När startskottet gick körde jag på så hårt jag orkade fram till dess att mjölksyran började komma. Normalt burkar jag efter det få problem med andningen och knappt orka simma. Denna gång sänkte jag farten ytterst lite och fokuserade istället på andningen. Ut med så mycket luft som möjligt under vattnet och sen in med allt som gick vid inandningen. Mjölksyran släppte ganska snabbt och jag kunde sikta in mig på första ön.

Halvvägs dit kikade jag mig lite omkring och kunde se ett helt gäng med simmare ett tjugotal meter framför mig. Även ett par simmare låg en bit till vänster om mig, lite före men med sämre riktning. När vi kom upp till ön var jag jämsides med en simmare och vi slog följe runt den första ön, han ytterst och jag närmast land. Ett tag såg det ut som att jag tappade för att strax efteråt vara ikapp igen.

Vid rundningen av den andra ön var vi knappa halvmetern ifrån varandra, helt jämna i både fart och riktning. I detta läge började vi ta in på en grupp lite längre fram, inte mycket men tillräckligt för att sporra mig. Jag drog ifrån och simmade nu ännu något snabbare. Kände efter fem minuter att jag började få håll av fartökningen. Studerade nu i efterhand pulskurvan och det syns tydligt att jag gick från en puls runt 130 upp till strax över 140. Försökte att förtränga hållet och upprepade för mig själv att det inte var så långt kvar och att smärtan var ett bevis på en bra fart. För att härda ut sänkte jag hastigheten något och strax efter det blev jag ikapp simmad av simmaren jag lämnat i kölvattnet vid ön.

Kämpade mer än simmade halvvägs tillbaka mot stranden, då började hållet ge med sig så sakta. Hade inte tappat många meter på gruppen framför och satsade nu på att göra ett försök att komma ikapp. Det gick trögt där jag fick kämpa för varje vunnen meter. Sista biten in mot land ökade jag så mycket jag orkade, pulsen drog iväg till 165 bpm. Såg att jag inte lyckades komma ikapp bägge i gruppen 10 meter från land. Upp ur vattnet jämsides med den motståndare jag hade närmast framför mig. Sprint upp till målet och sen nöjd med att ha tagit en plats och därmed säkrat att inte komma sist i mål.

Stannade klockan på 39:05 och satte mig helt slut på gräset. Annelie kom med handduk och vatten vilket var precis vad jag behövde. Gott att jag klarade mitt tidsmål med marginal och att jag inte var sist. När jag satt i gräset var det ett gäng kvar ute i vattnet. När resultatet kom upp på hemsidan i  kväll kunde jag konstatera att jag blev 21:a av 29 herrar och att min tid blev 38:49 ett prydligt PB att lägga till raden detta år.

När jag återhämtat mig tog Annelie och jag en löprunda runt Stora Delsjön på 7,5km. En slitsam runda där magen inte ville vara med på banan. Tror att detta berodde på allt för mycket svald luft och kanske även en gnutta sjövatten.

Träningsledig

Har känt mig rejält sliten i benen de senaste dagarna efter tävlingen.

Tog en träningsfri dag i måndags, i går cyklade jag fram och tillbaka till jobbet vilket kändes bra. Idag fick det bli ytterliggare en träningsfri dag eftersom jag kände mig mentalt trött.

I morgon är jag ledig vilket ger möjlighet till lite träning under dagen och i morgon kväll är det tävlingsdags igen. Triathlon Väst open water KM i Delsjön kör vi vid 18:30. Det blir ett utmärkt tillfälle att köra lite längre simning i tävlingsfart. 2 km från badplatsen runt bägge öarna, förra veckan gjorde jag det på 43 min. Denna gång siktar jag på att klara det under 40min, vi får se hur det går.

Racereport Arvika RM 2012

Vilken skön dag Arvika bjöd på under söndagens SM/ RM tävlingar.
När vi i Mastersklasserna skulle starta var det vindstilla, solsken och en lagom varm sommarmorgon. Kände mig rätt säker på att sluta bland de sista under den inledande simsträckan på 1,500 meter. Många såg starka och snabba ut under uppvärmningen. Jag valde därför att ställa mig längst till vänster och siktade in mig på att köra mitt eget race längs kanten. Två varv á 750 meter med varvning på stranden. Hur svårt kan det vara...

Kl 08:05 strax efter starten av Arvika Triathlon 2012.

Jag lyckades inte helt utan åkte på ett par små smällar de första hundra metrarna. Sen lugnade det sig när de flesta drog ifrån. Fram till första bojen hängde jag rätt bra med och med det lugna vattnet var det lätt att hålla kursen. Vid andra bojen kom jag ikapp ett gäng och följde efter dem mot nästa boj. Ett klantigt misstag när jag halvvägs upptäckte att de var på helt fel väg. Ingen stor skada skedd, kanske någon halvminut extra i vattnet. Efter rundningen av den tredje bojen bar det av inåt land igen för varvning. Killen som jag följt tidigare simmade ikapp igen och drog snett inåt banan igen. Själv simmade jag på i lagom hastighet och hade rak och fin kurs mot stranden. Tog ner tempot lite just innan strandkanten rädd för att snubbla när jag kom upp ur vattnet. Klarade mig därför bra från det obligatoriska blodtrycksfallet när man reser sig upp ur vattnet. Ut mot andra bojen fick jag håll, en konstig känsla att få det i vattnet. Har aldrig känt det förut, tror att det berodde på frukosten för tätt in på starten. När jag vände efter tredje bojen och siktade in mig på stranden släppte det igen. Totalt sett på varv #2 ökade jag takten något och sista sträckan gick jag betydligt hårdare än jag gjort på någon simning tidigare, tid för simsträckan: 31:26.

Såg över axeln att jag inte var den siste upp ur vattnet, ca 10 st plaskade fortfarande runt bojarna. Hade repeterat bytet från sim till cykel mentalt ett par gånger under simningen. Trots det gjorde jag en sak i fel ordning. Jag började med skorna, inte glasögon, nummerlapp och hjälm. Nu gick det lika bra ändå och jag tog mig snabbt ut på cykelbanan.T1: 1:04.

Nöjd med att ha kontakt med flera cyklister framför mig drog jag igång det första varvet. Att köra varvbana passar mig rätt bra. Det finns hela tiden någon att jaga, plus att man kan se hur snabbt man kör i jämförelse med andra beroende på var man möts. Pulsen drog iväg lite högt till en början, det märktes i de inledande uppförslutningarna ut mot vändpunkten. Tillbaka in igen lugnade kroppen ner sig och jag kunde köra på i en hög och jämn fart. Körde om ett par stycken på varje varv och kände mig rätt så pigg.  Käkade ett par géls och drack så mycket jag orkade från mina flaskor. Hemmabygget på tempopinnarna fungerade utmärkt, det blir detta upplägg jag kör med på Kalmar. 40 km cykling: 1:04:20.

Hoppade av cykeln och sprang med stela ben in till min plats. Alla saker fanns på sina platser och efter en liten slurk dryck, en snabb dusch med vatten över huvudet var jag ute på löparbanan. Jag kände direkt att det inte kunde bli någon attack denna gång. Det var mer en fråga om en kamp mot krampen. Balanserade på gränsen hela tiden, lite försnabbt så började det krypa ovanför knäna på insidan av låren. Lunkade på varv efter varv runt dammen och tillbaka mot mål. Drack en liten klunk vatten vid varje tillfälle och tömde resten över huvudet. Såg inför det sista varvet en i min agegroup som hade lägre hastighet än jag och jag var på väg ikapp. Gott tänkte jag , jag kommer att klara mitt mål att inte vara sist denna gång. När mer än halva  sista varvet återstod passerade jag och  därefter drygade jag hela tiden ut. Det var ingen raketsprut in i mål men en lite tempoökning lyckades jag bjuda på efter att ha varit ute på löparbanan i 49:45.

Supernöjd kunde jag pusta ut i mål med en totaltid på 2:27:14. En förbättring från förra året med över 21 minuter, trots att löparbanan var längre i år. Ett nytt pers på olympisk distans blev det dessutom med nästan 11 minuter. Nu har jag förbättrat mig med 10-11 minuter på alla tävlingar och forsätter jag att hålla den takten kan jag vara med på pallen om två tävlingar. Inte så troligt men statistik kan väl inte ljuga eller??

Arvika SM/ RM

Hemma igen efter en riktigt lyckad tävlingshelg i Arvika med trevligt sällskap och bra förhållande. Detta trotts att starten på helgen var allt annat än lyckad. Märkte att mobilen startade om sig hela tiden närjag åkt förbi Vänersborg. Datorn och kamera hade jag lämnat hemma eftersom jag ändå hade mobilen med mig.

Vid tävlingscentrumet sprang jag på ett par av klubbkompisarna från Triathlon Väst. Efter en mycket bra racebriefing var det startdags för stafetten. Passade på att gå runt de centrala delarna av cykelbanan, kollade extra mycket på de fyra nittograders kurvorna.

Efter en god bit mat på kvällen, med taktiksnack och skrönor från både förr och nu, var det hög tid att gå och lägga sig. En sista koll av cykel och utrustning, fasttejpning av géls, extra däck, pump och avstämning att allt var med. Jobbade lite till med att få min egenhändigt designade flaskhållare att sitta bra mellan aerobaren. Blev mycket nöjd med hur det kändes, risken fanns att det skulle kännas katastrof, när den  väl var på cykeln med fylld flaska under tävlingen.

Har funderat rätt länge på att köpa en aeroflaska med sugrör eller vanliga flaskmodellen. Har även kikat på köpa en specialhållare för aerobars. Kom på häromdagen att en borr, fil, buntband och med lite tid fixar man det själv. Ser även en stor fördel när man behöver byta till sig mer vätska under längre lopp, inget behov av att flytta över till aeraoflaskan. Det är bara att sätta fast flaskan och köra.

 Klockan var inte mer än 22:15, allt för tidigt för en som är van att somna mellan 00:30-02:00. Skönt att TV visade en gammal klassisk bondfilm. Släckte till slut vid 23:30 men tror inte sömnen infann sig före 00:15.

Handikappad av att ha förlorat enheten som styr ens hela vardag, mobilen, var min stora oro att försova mig.  Ställde den trådburna telefonen på rummet på väckning, osäker på att jag gjort rätt eftersom det inte syntes på någon display. Hade även försäkrat mig om väckning av Annelie i fall jag inte hörde av mig före 04:45. Japp, 04:45, telefonen larmade redan 04:40, inga problem med den gamla hederliga tekniken.

05:00 samling utanför hotellet för en kort färd ner till simstarten. 4 glada gubbar i gummidräkter tassade runt på huvudgatan i Arvika. En stor kontrast från gårdagskvällens crusing som störde en del med rum mot gatan. 05:08 är det en smått magisk känsla med en spegelblank sjö, sol, lite lätt dis och fullständigt tyst. Körde ett varv runt simbanan i lugn och fin takt, stannade till vid bojarna och försökte hitta punkter på land att orientera mig efter. Glad och nöjd med insimningen på 750m och att jag nu kommit upp i 6,5km begav vi oss till hotellfrukosten.

I perfekt tid för att checka in cykeln, få ordning på alla saker i växlingsområdet och hinna med både en kort löpning kom jag tillbaka ner till starten. Simmade ut till första bojen och tillbaka och kände mig så redo jag kunde vara inför tävlingen. Strax före startskottet var jag över hundra procent säker på att krossa tiden från förra året och även att det skulle bli ett nytt personligt rekord på olympisk distans.

Racereport kommer i morgon, att inte ha dator eller telefon har gjort att jag hamnat lite efter i bloggandet, men sånt är livet ibland.

Mot Arvika

Nu är bilen packad, de sista inköpen gjorda(bananer, solkräm). 2XU benen är på för bättre cirkulation under den stillasittande bilresan. Nästa stopp Arvika...

Skön cykling i trevligt sällskap

Mötte upp Jörgen och Peter inne i stan för en cykeltur ner mot Kungsbacka. Eftersom jag var en stund tidig körde jag en extra vända runt Strömensberg, det blev 5km till på mätarna.

Jörgen finjusterar innan start.

Peter är startklar

Vi började lugnt ner mot Mölndal med en hel del stopp för rödljus. Efter Mölndal går det genast lättare med få bilar och flacka partier. Vi växlade att dra och jag tyckte det var ett behagligt tempo vi kommit in i. Under denna sträcka snittade vi runt 34-35km/h. Provade att filma en kort snutt för att se vilken kvalité man kan få från mobilkameran.

Det var lite kallt till en början i mitt tävlingslinne. Men vill man vara fin får man lida lite, måste jobba på att få bort mina vita axlar. Solen värmde gott efter en stund när den kämpat sig fram bakom molnen. För en gång skull hade jag inte missat att ta på mig solskydd.

Som synes behövs lite sol på axlarna.

När vi passerat Lindome svängde vi av vid Anneberg och tog vägen söderut. Det var första gången jag cyklade denna väg. Den var helt klart mycket cykelvänlig med många små och stora hästgårdar att kika på. Vid Fjärås vände jag hemåt, Peter och Jörgen trampade vidare runt Lygnern.

 Jobbade mig hemåt där jag höll koll på pulsen och höll den mellan 130-140 bpm för att inte slita för mycket före söndagen. Trots detta gick det rätt snabbbt och jag rullade in igen på Preem efter 75km på 2:29:18. Kände mig lite sliten i benen men nöjd med turen. För att känna lite hur benen känns efter cykling slängde jag  på mig löparskorna och körde 1,5km löpning. Pulsen drog iväg som en raket och jag blev duktigt svettig direkt.

Kvällen har jag ägnat åt att plocka ihop alla saker till tävlingen. Nu är det hög tid att knoppa in för att låta återhämtningen ta ordentlig fart.

2km Delsjön

Dagens pass genomfördes med klubbkamraterna i Triathlon väst. Vi blev 11 st i den gruppen jag stack iväg med. Ganska snabbt hamnade jag en bit efter men försökte hänga med så gott som det gick.

Starten var från badplatsen och sen siktade vi in oss på de två öarna. En runda som rätt simmad blir ca 2km. För mig blev den något längre, min navigering är inte alltid den bästa. Idag var det dock inte så farligt och jag höll mig mestadels på rätt väg. Rundade första ön ett par minuter snabbare mot förra veckan. Tog sikte mot den andra med gott mod om att inte komma allt för långt efter resten av gänget.

Vid den andra ön började min minimala simträning ta ut sin rätt och vänster axel protestera. I detta läget började negativa tankar om långsimning och Kalmar att infinna sig. Försökte koncentrera mig på att få benen att jobba lite mer och kunde efter en stund öka takten igen. Droppade igen i ork och tanke halvvägs tillbaka till stranden. Provade då att tänka på Arvika triathlon för ett år sedan när jag fick simma bröstsim den största delen. Det piggade upp att veta att detta året kommer det inte att ske.

Arvika Triathlon, simbana med vändpunkten på stranden.

Uppe på stranden igen var det lite småruggit med lite regn i luften. Undertiden ett par av de andra tog på sig för att springa ett varv runt sjön, passade jag på att prata en stund med Jörgen som dykt upp. Han missade simstarten och var dessutom en vecka för tidigt ute för att köra KM. Så laddad som han är kommer det att gå fort. Själv siktar jag på att slå dagens tid på 43:09.

Arvika Triathlons snävaste sväng.

I morgon blir det en lugn cykeltur med Peter och Jörgen, följt av att slappa. Kvällen ägnas med fördel åt att plocka ihop all utrustning, kontrollera att allt är i bra kondition och att sen packa ner den samma inför avresan till Arvika på lördag.

nytt rekord igen

Veckorna tickar på och över halva året är redan passerat. Har tyvärr inte lyckats prestera lika många personliga rekord som jag hoppats på. Idag tog jag därför tag i saken och körde en ny runda med en ny distans. Självklart landade jag därmed ett nytt personligt rekord.

Stack upp till Skatås efter arbetet för att göra ett försök på en lite längre distans. Valde den för mig okända 18 km rundan. Den följer till stora delar 10km och gör en avstickare halvvägs i 8 km. Kände mig tung i kroppen efter en allt för sen middag. Värmde upp med 1 km löpning i stillsamt tempo, körde lite stretch efter det.

Gick ut lugnt och fick snabbt tankar på att hoppa över den extra rundan på 8km. Trögheten från uppvärmningen satt i och mitt tempo var allt annat än snabbt. De 3 första km var en plåga, sen började det kännas lite bättre. Vid 4 km gick det långsamt igen i uppförsbackarna. Lagom till 5 km och stickspåret på 8 km lättade det igen. Denna gång så mycket att jag vek in på den längre rundan.

Från att ha sprungit 10km på grusspår utan ojämnheter blev 8 km rundan en annorlunda upplevelse. Rötter, stenar, lera och spångar att springa på. Riktigt kul att få något annat att tänka än tempo och puls. Tiden gick fort och så även km. Tempot sjönk allt där terrängen var allt för stökig, snittet höll sig dock bra runt 6:00.

Tillbaka ute på 10km rundan började jag känna mig bra sliten. Tempot gick inte att hålla uppe, eller kanske hade det gått men jag ville inte pressa mina trötta ben mer än nödvändigt. Kände mig lite stel i både vader och baksida lår.

Sista km blev mer en mental kamp än löpning. Avslutade med ett försök till tempoökning och kom i mål efter 1:56:16. Snittet landade på 6:23 vilket jag är nöjd med på de 18,3 km jag tog mig runt.

kort simpass

Ett kort simpass är bättre än inget alls. Annelie och jag hann träffas en stund idag och passade på att köra lite simning i Aspen. Märkligt nog var vi helt ensamma denna blåsiga kväll.

Annelie körde 25 meter och vände och själv fick jag ta mig hela de 50 metrarna mellan bryggorna. Det var lite svårt med navigeringen stundtals. Mest berodde det på att jag körde utan glasögon. Någon av oss, förmodligen jag hade missat att packa ner bägge paren. Eftersom Annelie har störst behov av dem fick hon använda det paret vi faktiskt fått med.

Jag blev mycket tröttare än vanligt, tror att det berodde på för lite mat under dagen. Kände mig rätt seg redan i bilen på väg till Lerum. Efter passet blev jag lite piggare och funderade ett tag på att köra ett löppass hemma. Men med tanke på skadeproblemen det senaste året och att jag körde 12km igår hoppade jag över det.

Efter en varm och skön dusch, lite vattenmelon hos födelsedagsbarnet var det hög tid att köra Annelie till jobbet.

52 min löpning utan skador

Körde ett cykelpass i stormen i söndags. Valde tempohojen med tävlingshjulen för att känna hur mycket vinden tar tag i dem. Ångrade mig nästan en stund när jag närmade mig havet vid Lillieby. Körde ett kortpass på 2 mil för att känna på alla grejer inför Arvika tävlingen om en vecka.

Kläderna satt bra, eller kommer att sitta perfekt om jag bara kan hålla mig från allt gott ett tag och istället få igång träningen. Stort tack återigen till Casino Cosmpol och Monkey Business. Kommer att köra utan underställ på söndag. Det var lite väl blåsigt och om man skall vara ärlig är jag lite fåfäng, har världens värsta solbränna, den harmonierar inte med ett tävlingslinne. Vet inte hur jag skall lösa det på ett par dagar med tanke på soltillgången. Kanske får jag skaffa lite brun utan sol. :)

Experimenterade lite med sadelhöjden, höjde den igen för att få rätt vinkel på knäleden. Vet inte hur väl jag lyckas i min hemmagjorda bikefit, det kändes bra trots allt. Kanske behöver jag höja den lite till, vi får se.
Min största oro inför rundan var att vinden skulle få tag i hjulen. Det hände några gånger och det var inte så skoj. Tur att man är lite tyngre, jag höll mig åtminstone inom rimliga avstånd från vägkanten. Hoppas verkligen att det kommer att vara lugnare när vi passerar Ölandsbron den 18/8.

Kämpade mig igenom motvinden och kastvindarna upp mot Lilleby. I början gick det trögt, trögt, trögt, efter en stund anpassade sig kroppen och huvudet till uppgiften . Halvvägs mot vändpunkten kunde jag hålla ett jämnt och bra tempo. Vände vid 10km efter 18:45, snittade 32km/h ut. Tillbaka hemåt formligen flög jag fram. Allt slit betalade igen sig x5, hastighetsmätaren passerade 50km/h med råge inte bara i utförsbackarna utan även på platt mark. Bromsade in på ST1 efter att ha snittat 44,5km/h under 13,5 min.

Måndag vilade jag från cyklande och tog mig istället upp till Skatås och milen. Värmde upp med 1 km jogg och tog mig sen ut på det kuperade milspåret. Höll nere tempot och fokuserade på att ta mig runt hela vägen utan att ta några promenadpauser. Halvvägs kände jag mig pigg och utan känningar i vaderna. Ökade därför tempot de sista 5 km, dock utan att ta i speciellt mycket.  Joggade in till Jumboklockan vid motionscentret på tiden 51:41. Inte alls illa för att knappt ha sprungit de senaste månaderna.

Nöjd och glad över bra respons på den ökade träningsmängden. En vecka kvar till dess att mitt Arvika rekord suddas ut från böckerna.

Terränglöpning

Dubbla pass på landet blev dagens skörd. Följde upp gårdagens löpning före jobbet med lite sim och terränglöpning.

I går körde jag 3min löpning 30s promenad. 6,5km fick jag ihop utan att känna några problem med vaderna. Idag vågade jag köra lite tuffare. 4,5min löpning 30s i blandad terräng, däribland en rejäl stigning. Tempot gick ner lite när Annelie fick kramp känningar vid revbenen. Vi höll igång i en timme och passerade en mil. Gott det var ett bra tag sedan jag gjorde det sist.

Simpasset gick även det fint. Kul att det var lite vågor. Det behöver läs verkligen träna på.

I morgon får vi hoppas på lite gott väder. Om allt vill sig väl kör vi en trippel.

Vill även skicka ett stort lycka till för Jörgen på hans Olympiamarathon i morgon. Själva kände jag och Annelie att vi inte var redo för sträckan just nu.

Gräva och laga

Simmade i Aspen i dag med Annelie efter en hektisk dag. Både gårdagen och dagen har varit hektiska. I går morse vakande vi av ett stort brak när en grävskopa satte klorna i vår tomt.

Grävgänget som skulle hjälpa oss med huset hade fått en lucka tre veckor tidigare än planerat. Vad passar då bättre än att göra ett oannonserat besök hos oss. Vi har därför burit skräp, lagat vattenledningar, rensat skräp och en hel del annat. Missade tyvärr även den gemensamma passet i Delsjön med Peter och Jörgen i dag.

Vattenledning i akut behov av lagning

Det blev en bra stund denna gång och medan Annelie kämpade på med teknikövningar körde jag lugna vändor. Fokuset för mig med simningen är att hålla igång allt längre tid utan att påfresta axeln för mycket.  Det känns helt ok och jag kommer nästa vecka att försöka lägga lite mer tryck i mina simpass.

Gott att axeln verkar fungera bättre nu, i morgon kör jag ett rehabpass för att få mer styrka i den.

Trötter

Är inte pigg någonstans. Sitter i soffan på St Jörgen Park efter en välbehövlig SPA-stund. Känner mig trött i både huvud & kropp. Värst är det med ögonen, de är fulla av grus.

Hade svårt att somna i natt. Tror att klockan passerade två innan John Blund dök förbi. Vaknade flera gånger och var superpigg. Även i morse kände jag mig pigg. Det var först runt 17 tiden tröttheten satte in. Då kom den desto hårdare.Gårdagens sportande tog hårt. Inte enbart i benen utan även på armarna. Jag nu har en tokful solbränna på armarna.

Brännar dag

På förmiddagen bar det av på premiärturen på nya hojen. Startade lugnt och fint in till stan och vidare ner mot Mölndal. Siktade in mig på att ta mig via Lindome upp till lillebror i Ubbhult vidare till Lerum och sen hem igen.

Tempot ner till Mölndal blev lågt, främst för alla stopp vid rödljus, men även för spårvagnar, gångtrafikanter och usel asfalt. Upptäckte att ena tempopinnen inte satt ordentligt fast när jag plötsligt började glida framåt på armarna. Pausade snabbt och drog åt skruvarna vi ett av stoppen. Vill ju helst inte ramla över styret första rundan. 

Efter passagen av Mölndal kunde jag för första gången testa hur hojen kändes. En angenäm känsla där det rullade på lätt och jag kunde med lägre ansträngning hålla en högre hastighet. Låg i tempobågen som kändes behaglig. Det är en lite mer aggressiv sittställning än den jag är van vid. Styret sitter lägre i förhållande till sadel och jag upptäckte allt eftersom att min kropp inte var van vid detta.

Efter Lindome  tog jag in på tempobanan ner mot Kungsbacka, genast kom tankarna på olyckan för 2,5 veckor sedan. Bannade mig själv för att ha missat att ta med mig första förband. Lovade att jag i fortsättningen skall ha med mig ett i backfickan, det varken väger eller tar plats men kan rädda liv. Ironiskt är att det sista jag hörde den mest olycks drabbade av  klubbkamraten säga var just det att alltid ha med ett första förband. Skönt att han är på bättringsvägen och nu fått komma till en vanlig avdelning.

Hämtade andan i en minut innan jag gav mig i kast med KM banan. Körde nerifrån Anneberg upp till vändpunkten, snittade 36,8km/h  och nådde vändpunkten efter 17:50. Det kan tyckas lite långsamt om man dubblar tiden skulle det innebära att jag låg en minut efter min tid från KM. Men med tanke på att vändpunkten ligger 89 höjdmeter över starten och att min puls hade 13 bpm lägre i snitt är jag nöjd. Jag tänker prova hela banan någon dag om en vecka för att se hur snabb jag kan vara.

Fortsatte vägen mot Hällesåker och stannade till vid Ubbhult för en fika hos släkten. Trampade efter en stund vidare mot Hindås. Planen var att vid Hindås svänga av mot Floda och sen rulla ner mot Lerum. Mitt minne från senaste cykleturen i dessa trakter, någon gång i början av nittiotalet, svek mig. Där jag borde svängt av körde jag rakt fram och insåg efter en bra stund att det nu började luta mer åt att jag skulle komma fram i Alingsås. Först vid Edsås kom jag ut på bekanta vägar igen, en omväg på nätta 4,0-4,5 mil. Att sträckan mellan Edsås och Tollered är extremt kuperad gjorde inte saken lättare. Att jag dessutom nu fick kramp i låren i alla backar var inte någon kul bonus. Försökte slappna av och dra lite mer med det ben som gjorde minst ont för tillfället.

Annlie vaknade till liv lagom till  min passering av Tollered. Hon ringde och undrade när jag tänkt komma hem eftersom vi skulle ta ett lite längre pass uppe i Delsjön idag. Tog ett kort stopp för en Redbull när jag pratade med henne och försökte förklara att jag bara cyklat lite fel.

Strax efter stoppet bar det av förbi mina gamla hemtrakter i Floda. Genast fick jag lite mer energi, härifrån till Lerum visste jag att det luta mest utför och att det i övrigt var lättkört. Nöjd med dagens långa tur svängde jag in hos föräldrarna efter  4h 30min.

Hemma igen var det bara att äta lite middag och sen leva upp till löftet, längre simpass i Delsjön. Kände mig helt slut i nacke och axlar men satsade ändå på att ta mig runt den lilla ön. Skönt och varmt i vattnet och helt stilla som gjort för ett kvällsdopp. Orkade torts dagens strapatser att ta mig runt de 1500 metrarna på 34 minuter. Inte någon kanontid men helt ok för att vara mitt första riktiga test i år.

Avrundade dagen med att klippa gräset i en timma när jag väl var hemma 21:30. Nu är jag helt slut och har bränt både kalorier, armar och kan nu stoltsera med en äkta cyklebränna.

I morgon är det vilodag från konditionsträning.

Vansbro triathlon via nätet

Försov mig från träningen idag. Planen var i går kväll att cykla fram och tillbaka till arbetet idag. Det gick inte speciellt bra. Annelie väckte mig vid halv nio, allt för sent för att hinna få ordning på alla grejer och sen ta mig till arbetet.

I dag körde klubbkompisarna Vansbro Triathlon medans jag var hemma på arbetet. Det är riktigt kul när tävlingarna läger ut tiderna i realtid. Gick in med jämna mellanrum för att följa med och att ömsom glädjas, ömsom deppa över resultaten. I det stora hela gjorde alla en mycket bra insats. Extra stor applåd förtjänar Jörgen som genomförde sin tävlingsdebut på ett strålande sätt, missa inte hans Race Report.

Delsjön en lördagskväll i juli.

För mig körde det ihop sig mot slutet av arbetsdagen. Annelie fick därför vänta en stund innan vi kunde styra stegen mot Delsjön. Det blev ett kort pass på en kvart eftersom det var Annelies tur att börja arbeta på kvällen. Fast det är ju klart att femton minuter är fler än noll. Axlarna kändes trötta men stabila trots rehaben igår. Fokuserar mest på teknik och korta sträckor till en början för att vänja in kroppen.

Hoppas nu att vädret håller sig ifrån regn i morgon, vill ju gärna komma ut på nya cykeln.

2XU tävlingsdräkt

Min fina plan gick åt skogen när det stora regnvädret drog in över staden. Vill inte ta ut min nya cykel med findäcken på i spöregn för en premiärtur. Jag och Annelie tog oss istället till gymmet för ett strykepass. Att sköta om min rehab för axlarna har jag slarvat lite med senaste tiden. Inte bra, men från och med nu blir det ett pass var tredje dag, minst.

Körde ett par övningar i kablemaskinen, främst rotationer med små utslag. Körde dem med mycket lätta vikter mellan 1-2kg. Det tog bra trots allt och axlarna höll sig i rätt läge, ett problem som lätt uppstår om jag tar ut rörelsen för mycket. Växlade över till TRX´n där övningarna kändes tunga men effektiva. Inte bara för axlarna utan även en hel del i Coremusklerna. Avslutade med ren Core träning. Kommer ha en go träningsvärk i morgon känns det som.

Nu har dom kommit, mina snabba och snygga tävlingskläder från 2XU. Detta är alltså kläderna som skall hjälpa mig att slå, eller rättare sagt krossa mina personliga rekord från förra året. Stort tack till mina sponsorer Casino Comsopol och Monkey Business. Det finns fortfarande plats om fler vill bidra....

Första riktiga testet av kläder och resten av tävlingsutrustningen kommer ske vid SM/ RM tävlingarna i Arvika 22 juli. Förra året var denna tävling min första riktiga tävling. Jag var egentligen inte alls förbered, varken mentalt eller fysiskt. Det var trots det en mycket rolig tävling. Orkade knappt simma, spöregn vid cyklingen och tokkramp i bägge benen under löpningen. För den som vill finns min racereport att läsa på Funbeat. I min klass var jag långsammast i samtliga moment, målet i år är att kliva en bit upp totalt, på cykelsträckan och på löpningen. Simningen har jag inte kunnat träna så målet får bli att inte vara sist i klassen denna gång. Vi får se hur det går, men hur svårt kan det vara....


Om regnet vill sluta och vägarna torka upp, satsar jag på att köra premiärturen på nya cykeln i morgon.

Simma i Delsjön

Delsjön med Annelie efter mitt arbete och före hennes, kul att vi hinner ses en stund om dagen.

Tyvärr var vi lite sena upp och missade Tri Väst gänget precis, fick i alla fall heja på ett par innan de stack ut på löprundan efter klubbsimningen. Annelie hade lite ont i axeln vilket gjorde att hon tog det lugnt. Själv kände jag mig piggare i mina bråkande axlar och tog mig en lite längre tur. Vet inte hur långt det blev, men i tjugo minuter höll vi på. Skönt att kunna ta sig en lite längre sträcka, nu får vi se hur ont det gör i morgon.

I morgon kanske det blir lite träning på morgonen, vi får se hur kroppen känns. Är rätt seg i benen efter dubblepasset i går. Inbillade mig att det gjorde ont i höger vad efter simningen, men det måste ha varit en "syn"villa eller fantomsmärta kanske är ett bättre uttryck.

Morgondagen är även dagen då jag kan hämta min tävlingsdress från tryckeriet. Grymt spänd på resultatet, vem vet kanske är det apfult. Men det tvivlar jag på med tanke på att Tryckcompaniet kom med de högsta rekommendationer.

Tävlingsdress före tryck

I går stack jag ut hakan lite när jag sa att tubdäckslimning inte var kladdigt. Det var det inte fram till slutmonteringen. Ett sista lager lim idag och sen på med däcket, här blev det inte superkladdigt, men tillräckligt för att kvalificera in sig som ett kladdigt arbete. Fick kämpa en stund för att få däcket på fälgen och sen att försöka centrera det. Lyckade rätt bra om jag får säga det själv. Nu återstår väntan till i morgon kväll för limmet skall torka ordentligt. Håll er därför bort från vägen mellan Säve och Volvo för i morgon kväll blir det åka av.

Summering av tubdäckslimning, det är inte svårt, det är ganska kladdigt på slutet och det tar en hel del tid.

äntligen dubbelpass

Det såg länge ut att det max kunde bli ett pass idag.  Ett akut avloppsproblem i sommarstugan gjorde att jag blev tvungen att agera chaufför till Ulricehamn. Annelies pappa är tydligen avloppsexperten men kunde inte ta sig upp själv.

Felet löste sig ganska snabbt och jag kunde sticka ut på en löprunda i skogen vi Näsboholm. 45 minuter med blandad jogg och promenad. Körde 2 minuter jogg därefter 30sekunder promenad. Var helt fnoskig och det kändes konstigt i bägge vaderna till och från. Tror att det mest var hjärnspöken inga riktiga problem.  Lite orolig är jag hela tiden när jag joggar nu, hoppas att det släpper snart.  Det andra som känns märkligt är att jag nu skall försöka springa med hälisättning för att spara vaderna till en början. Snacka om bakvänt, här har jag försökt springa på framfoten i över ett år och nu är det offlimit. Planen denna gång är ju att skynda långsamt och följa de råd jag fått. Alltså springer jag nu med hälen i marken först.

Snabb cykel även utan tempobåge

Gott att det var en fin kväll idag. Det gav tillfälle att plocka ut cykeln för en kort hård runda. I går monterade jag över tempobågen på Annelies cykel. Därför var jag grymt spänd på vilken fart jag skulle klara av att hålla under en 2 mils runda. Det var ett år sedan jag köpte cykeln och den första riktiga rundan jag tog då gick hemifrån bort till Volvo på Norrleden. Den passade perfekt att köra idag, ett år senare dock utan tempobåge.

Rullade igång bra och fick upp farten fint, märkte att jag missat GPS´n hemma. Ingen fartindikation därmed under denna runda. Det kändes snabbt och bra till en början inga problem. Passerade Sävedepå och kände att pulsen gått upp en bra arbetsnivå. Kikade på klockan, 172 bpm i snitt, perfekt. Efter gallopbanan lutar det lätt utför fram till korsningen vid Volvo Tuve, ett ställe det alltid blir rött ljus. Fick stå still i ca 45 sekunder, illa om man vill slå rekord. Från korsningen upp till Volvo lutar det lät uppför. Tidigare har jag här varit tvungen att växla ner ganska många steg. Denna gång var det annorlunda fick växla ner två steg och kunde sen hålla i hela vägen till vändningen. När jag rullade runt refugen visade klockan 17:27 ett helt ok tempo.

Hemvägen gick fort till en början med utförskörning. Fastnade naturligtvis i rödljusen igen, denna gång blev det en paus på 1 minut. Fick kämpa för att hålla farten uppe, kände mig mycket trött i ryggen. Saknade att kunna avlasta ryggen med tempobågen. Höll fin fart mot sista rödljuset och klarade mig denna gång med ett kort stopp på ca 15 sekunder. Kämpade mig i mål hemma igen på 34:33 en förbättring från förra året med 8 minuter, inte illa. Snittade 36,5km/h på de 21km jag körde, gott det känns bra nu.

Nöjd och glad har jag nu avslutat dagen med att limma ett lager på tubdäcket och fälgen. Det kommer att bli rymt spännande att montera ihop allt i morgon. Kanske blir det samma tur om två dagar när allt har torkat, vi får se.

Ikeas handukshängare/ hjulhållare

Har under de två dagarna jag jobbat med tubdäcken inte upplevt att det skulle vara speciellt svårt. Det tar lång tid, men är varken svårt eller kladdigt. I varje fall inte ännu, vi får se i morgon vid monteringen om jag fortfarande känner så.

Men hur svårt kan det vara...att sätta fast ett tubdäck....

äntligen helg

Sitter nu och firar att helgen åter gjort sitt intåg efter 4 arbetsdagar. En av fördelarna med att arbeta natt och oregelbundna arbetstider är att helgen aldrig är långt borta. Denna vecka är det helg både tisdag-onsdag och sen är det dags igen på söndag.

Vaknade med huvudvärk i går så träningen ströks från programmet. I dag blev det lite bättre med en tur till Delsjön efter jobbet. Annelie och jag simmade i 15 minuter. Jag försiktigt för att vänja axeln igen och Annelie en bit i taget. Hennes crawl har tagit sig den sista tiden, det ser ljust ut inför Ö-loppet i augusti. Vi får nog sätta målet till att klara oss runt före maxtiden går ut. Hur som helst skall det bli grymt roligt.

Nu blir det kudden för att vila, i morgon blir det löpppass,  cykelpass och avslutas med simning. Kanske hänger hunden med, han verkade lite sugen när han fick på sig cykeltröjan.